DN-entreprenörerna

Foto: Niklas Palmklint

"DN.se är som Dagens Nyheter, men vi är lite mer rufsiga i håret!"

Charlotta Friborg, redaktionschef på DN.se, skrattar när hon ska beskriva skillnaden mellan sajten och papperstidningen.

Det ska inte vara så dramatiskt att starta nya saker på nätet, funkar det inte gör man om.

— Vi försöker addera nya saker till DN:s varumärke. Precis som DN är vi trovärdiga och ger fördjupningar, men vi har också andra saker som är mer lättsamma. Vi gör exempelvis en ny och modern nöjesbevakning utan att det blir kändisjournalistik.

Sättet att tänka märks också när man ska anställa nya medarbetare till sajten, enligt Charlotta.

— Vi försöker rekrytera folk som är lite mer av entreprenörer. Det ska inte vara så dramatiskt att starta nya saker på nätet, funkar det inte gör man om.

Förutom nöjesbevakningen finns det andra saker som Charlotta gärna framhåller.

— Vårt privatekonomiska material har varit otroligt uppmärksammat, liksom en del politiskt stoff. Under den amerikanska valkampanjen hade vi till exempel ett samarbete med New York Times, vilket innebar att vi fick ensamrätt att publicera material därifrån på nätet. Trots att det var på engelska hade vi väldigt hög läsning.

Ett annat stort ögonblick för DN.se var när den förste svenske astronauten Christer Fuglesang bloggade på sajten från rymden. Samtidigt hade man en länk till Nasas webb-tv som sände direkt ifrån rymdkapseln - och intresset hos tittarna var enormt!

Fördjupningssajterna, specialerna, hör till de delar av sajten som Charlotta är stoltast över. USA-valet, Klimatet, Irak, Mellanöstern och Nobelpriset hör till de ämnen som ägnats särskilda specialer. I synnerhet bildspelen har varit populära ­- DN.se:s bildjournalistik har fått flera priser och hedersomnämnanden. Dessutom blev DN.se utnämnd till "Sveriges bästa dagstidning på nätet 2008" av tidningen Internetworld.

— Sättet att berätta med ljudsatta animerade bildspel är faktiskt oöverträffat. Det är ett starkare känslomedium än vad tv är. Och på nätet - till skillnad från papperstidningen - finns materialet kvar, för exempelvis studenter som vill söka information på ett nytt sätt. Det blir nycklar in i det pågående nyhetsflödet.