Vad gör SF och SF Bio i Norge?

Visste du att biografmarknaden i Norge skiljer sig en hel del från den svenska? Och att de flesta biografer i vårt grannland ägs av – kommunerna? Eller att SF har en egen aktiv produktionsavdelning i Norge?  

Foto: Elin Eriksson

Biofilm har en lång historia i Norge. Redan 1896 ägde den första offentliga visningen rum i Oslo - faktiskt bara några månader efter att bröderna Lumière visade rörliga bilder för allra första gången i Paris. 1913 kom den första biograflagen, som bland annat innebar att man var tvungen att ha koncession för att driva biografverksamhet, och det var framför allt kommunerna som fick dessa tillstånd. Det gör att Norge har en helt annorlunda struktur på sina biografer jämfört med till exempel Sverige. Privata biografer har mest funnits i halvstora städer. Ändå har SF Bios norska motsvarighet SF Kino lyckats med att bli den största aktören på marknaden med biografer i sex städer och en marknadsandel på 18 procent.

Guttorm Petterson är vd för SF i Norge, Svensk Filmindustris norska gren, men har tidigare jobbat i många år på biografsidan. För tre år sedan startade SF Norge en produktionsavdelning med uppgiften att göra egna filmer. Innan dess har man tillsammans med danska Miso Film co-producerat en serie om sex filmer om den hårdkokte privatdetektiven Varg Veum, två för bio och fyra för dvd och tv.

— Nu gör vi vår första helt egna långfilm, Limbo, ett drama om en familjerelation som är lite skör, säger Guttorm Petterson. Den handlar om en mor som har varit på Trinidad i samband med oljeletning, och har Lena Endre i en av rollerna. Vi har också gjort en julkalender som heter Den unge Fleksnes som handlar om Fleksnes (huvudpersonen i en norsk komediserie från 1970-talet som också var mycket populär i Sverige) när han var i 12—13-årsåldern. Den ska visas julen 2010 i Norge, och vi hoppas kunna visa den i Danmark och Sverige också.

Medan många svenska filmer, senast Män som hatar kvinnor, går mycket bra i Norge, brukar norsk film ha svårt att slå i Sverige. Det vill Guttorm gärna försöka ändra på.

— Det är viktigt att se Skandinavien som en marknad, även om det finns stora kulturella skillnader. Och omöjligt är det inte, se på Arn som hade många norska inslag, både bland skådespelare och crew.

Vad skulle drömprojektet vara?

— En långfilm med Robert De Niro och George Clooney i huvudrollerna. Det kanske inte kommer att inträffa, men skulle det hända skulle jag inte säga nej.

 

 

 

Kommentarer

Inga kommentarer postade än

Kommentera artikeln

CAPTCHA
Denna fråga är till för att förhindra program att spamma.
 
Incorrect please try again
Skriv av tecknen från bilden ovan. Observera att det görs skillnad på gemener och versaler. Skriv tecknen du hör