Sedan starten för mer än 200 år sedan har Bonnier i nära samarbete mellan författare, journalister, förläggare och entreprenörer skapat ledande berättelser, journalistik och medieföretag.

I Bonnier Group finns idag även Bonnier Fastigheter som äger, förvaltar och utvecklar kommersiella fastigheter och Bonnier Capital som investerar i företag inom strukturellt växande branscher.

Här beskrivs Bonniers historia i olika faser, från 1804 fram till idag.

Läs mer om Bonnierhistorien på Bonniers Familjestiftelses hemsida.

Grundarna – 1804-1890

1804 flyttar Gutkind Hirschel från Dresden till Köpenhamn. Han öppnar bokhandel, byter namn till Gerhard Bonnier och publicerar bland annat en antologi av kriminalhistorier kallad Underfulde och sandfærdige kriminalhistorier. Gerhards son Albert flyttar till Stockholm endast 17 år gammal och startar ett eget bokförlag. Första titeln är satiriska essän Bevis att Napoleon aldrig har existerat.

1883 skriver August Strindberg på för Albert Bonnier Förlag och året därpå ges Giftas ut. 1888 kommer Verner von Heidenstams Vallfart och Vandringsår och Albert Bonnier köper in sig i Dagens Nyheter, en av 1800-talets mest populära medieinnovationer och en succé från starten.

Nybyggarna – 1890-1930

Albert Bonnier och sonen Karl Otto fortsätter utveckla förlaget till ett av Sveriges ledande. 1896 ges Gustaf Frödings diktsamling Stänk och flikar ut och 1906 kommer första delen av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Tre år senare blir Lagerlöf den första kvinnan att vinna Nobelpriset i litteratur. Sedan dess har sex svenska, och en rad utländska, författare utgivna på Albert Bonniers Förlag tilldelats Nobelpriset.

1924 blir familjen Bonnier majoritetsägare i Dagens Nyheter. Konst, entreprenörskap och liberalism sätter tonen när epokens tongivande röster samlas hos Bonnier.

Verksamheten breddas – 1930-1970

Karl-Otto Bonniers tre söner Tor, Åke och Kaj kliver in i bolaget och breddar verksamheten. Sveriges största tidskriftsförlag Åhlén & Åkerlund förvärvas 1929, Vecko-Revyn, bildtidningen Se och Året Runt startas.

När första numret av Expressen trycks 1944, på initiativ av Albert Bonnier jr och Carl-Adam Nycop, är det mitt under brinnande världskrig. Tidningen startas som motvikt till de nazistiska strömningarna i samhället och journalistiken har sedan dess präglats starkt av liberalism, tolerans och solidaritet. Kvällstidningen var banbrytande i att, som det då hette, hitta en ny typ av berättande i ”bekvämt format och modern utstyrsel”.

Serieförlaget bildas 1950 som dotterbolag till Åhlén & Åkerlund och den första utgåvan av Fantomen ges ut. En specialtidningssektion startar inom Åhlén & Åkerlund med titlar som Veckans Affärer, Vi föräldrar och Allt om Mat.
Bygget av Åhlén & Åkerlunds nya lokaler – sedermera känt som Bonnierhuset – inleds 1947 på Torsgatan i Stockholm. Arkitekter är Ivar och Anders Tengbom.

AB Bonnierföretagen bildas 1951 för att utgöra moderbolag i en satsning på industriföretag. En första industrialiseringsperiod hade inletts redan under mellankrigstiden, med syftet att Bonnier skulle kontrollera hela kedjan från pappersmassa till tryckeritjänster. Under 1950-talet och 1960-talet växer verksamheten till så skilda områden som färjetrafik, möbler, pappersmuggar och vävstolar.

Affärspress och rörlig bild – 1970-2000

Rörlig bild är bärande när Bonnier äntrar film-, bio- och tv-världen. 1973 förvärvar Bonnier Svensk Filmindustri, ett av världens äldsta filmbolag.
1998 delas SF upp i SF Bio med biografer över hela Sverige och produktions- och distributionsbolaget SF Studios och 1997 blir Bonnier delägare i TV4.

Samtidigt som Bonnier kliver in i filmvärlden startas tidningar, bland dem Dagens industri (1976) och Amelia (1995), och man förvärvar även Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten (1994).
1989, strax före Sovjetunionens sammanbrott startar Bonnier affärstidningen Äripäev i Estland. Eftersom både den tekniska nivån och yttrandefriheten vid denna tid är begränsad i Baltikum trycks Äripäev i Stockholm för att sedan skickas över Östersjön. Under de följande åren blir Bonniers mediesatsningar i de unga baltiska demokratierna viktiga för att etablera och sprida det fria ordet.

Digital omställning – 2000-2015

Medier blir digitala och sociala, och konkurrensen global. Bonnier möter de nya konsumtionsmönstren med att digitalisera bolagets tjänster. Nätbokhandeln Adlibris förvärvas 2004 och Pocket Shop 2012. Tre år senare grundas digitala ljudbokstjänsten BookBeat.

2005 går Bonnier och Proventus in som ägare av svenska TV4 och Finlands äldsta tv-bolag MTV3, 2007 blir Bonnier ensam ägare och året därpå förvärvas även C More.

Ny företagsstruktur – 2015-2020

I takt med att annonsering flyttas till sociala medier satsar Bonniers bolag på digitala tjänster och produkter. Digitala prenumerationer växer och Bonnier News leder utvecklingen.

2017 investerar Bonnier Growth Media (idag Bonnier Capital) i poddcastplattformen Acast, fertilitetsappen Natural Cycles och tv- och film-produktionsbolag FLX.

2018 offentliggörs att TV4, MTV och C More säljs till Telia. Affären går i mål året därpå och en ny företagsstruktur sjösätts med sex självständiga dotterbolag till Bonnier Group. Tyngdpunkten ska ligga på medier, fastigheter och investeringar.

Bonnier Fastigheter är en av de drivande aktörerna i utvecklingen av Värtahamnen i Stockholm. Bolaget påbörjar även sitt första nybyggnadsprojekt i Uppsala.

Engagemang– 2020-2025

Bonnier Fastigheter bildar 2021 dotterbolaget Hemmaplan, som investerar i och utvecklar centrumfastigheter i stadsdelar med socioekonomiska utmaningar. 2022 blir Hemmaplan ny ägare av Gottsunda Centrum i Uppsala och sedan 2024 heläger bolaget Rosengård Centrum i Malmö.

Engagemanget för Ukraina är stort inom hela Bonnier-koncernen efter Rysslands invasion i februari 2022. Bonnier News stöttar Ukrainian Media Fund ekonomiskt, en fond som bland annat finansierar löner för journalister på ett 50-tal tidningar i Ukraina. Även den ryskspråkiga nyhetssajten Repost, som förmedlar oberoende nyheter till ryssar i och utanför Ryssland, får Bonnier-stöd.